Så kan Upphöjd avsats användas i en mening
- Hon försökte att inte titta ner i det svarta utanför Rickes lilla avsats.
- Thea, som är så ädelmodig, så upphöjd, så samvetsöm !
- Och vad nu den här stackars människan beträffar så fick hon en i mitt tycke lika upphöjd som tragisk död.
- Men ibland tänker jag, att Vår Herre kanske inte är med om att en mörderska ska bli så upphöjd. "
- Nu vet jag i alla fall- - Hon gick nedför trappan, dröjande vid varje steg och stannade vid första avsats, kom inte längre.
- Tänk int på någe annat, än att det är märkvärdigt, att du nu är prästfru och har blitt upphöjd över alla andra gårdfarihandlerskor !
- Står det inte någonstans : den sig förnedrar, han skall varda upphöjd.
- Hon tystnade för att mödosamt släpa sin tunga person till nästa avsats, där hon åter stannade, drog djupt efter andan och fortsatte.
- Långt uppe bland Lapplands fjäll låg ett gammalt örnnäste på en avsats, som sköt ut från en brant bergvägg.
- Trappan slutade i en avsats, som ledde vidare till nästa trappa uppåt.
- Dock är han på målningen inte avbildad som obducent utan som föreläsande ljusgestalt i en upphöjd position längst till höger.
- Den sig förnedrar skall varda upphöjd, citerade fru Julia Koerner.
- Då steg från högre orter ned på altaret en strålande skepnad, ädel, upphöjd, och som bar stämpeln av en outplånlig smärta.
- Sedan de gått några steg uppföre, fortfor hon i samma ton, under det hon hjälpte Gabriele vid varje avsats.
Dessa exempelmeningar är från olika tidningar och Wikipedia.
genvägar
